Positionsformat

Latitud och longitud

Var man än är på jorden kan man ange sin position i latitud och longitud. Denna egenskap gör att man gärna anger en position på detta sättet vid internationella sammanhang.

Det finns olika sätt att ange latitud och longitud. Ett sätt är att ange det endast i grader (med delar av grader); exempel: N56.206089 E015.268040. Ett vanligare sätt är att ange i grader och minuter; exempel: N56°12.3653' E015°16.0824'. Ett tredje sätt är att ange i grader, minuter och sekunder; exempel: N56°12'21.92" E015°16'04.94". Dessa tre exempel representerar en och samma punkt.

AP: Att man alls använder minuter, istället för vanliga decimaler, är av historiska skäl. En sjömil, som ibland också kallas en distansminut, definieras som en sextiondel av en grad. För att detta ska stämma får man mäta längs ekvatorn.

Med en hastighet på en knop tar det en timme att färdas en sjömil.

Rikets nät

Samma position som ovan blir i positionsformat Riket nät (ibland felaktigt kallat RT90): 6231007 1466661. Den första koordinaten kallas X och ändras om man färdas i nord-sydlig riktning och den andra kallas Y och ändras om man färdas i öst-västlig riktning. Den uppmärksamme matematikern märker här att axlarna är tvärt om mot vad de är i "klassisk" matematik. Teorier för varför det är så kan du läsa om i denna diskussion.

[Foto som visar inställningssidan för positionsformat i Garmin Geko] Inställningssidan för positionsformat i Garmin Geko.

Rikets nät är framtaget för användning i Sverige och kan bara ange positioner i Sverige med viss omnejd.

En trevlig egenskap med Rikets nät är att ett "steg" av en koordinat alltid är en meter. Det gör att kartor som har Rikets nät som dess "bas" är skalriktiga och att man kan lätt mäta avstånd på dem.

Många svenska kartor, till exempel Gröna kartan (i senare versioner kallad Terrängkartan), är optimerade för användning med positionsformat Rikets nät.

Det är vanligt att man hoppar över att skriva ut siffror i början eller slutet av koordinaterna; i början om man rör sig inom ett bestämt område då dessa siffror alltid är desamma, i slutet om man inte behöver ange positionen så noggrant.

På engelska kallas Rikets nät för Swedish grid.

Kartdatum

För att krångla till det (?) behöver du inte bara veta positionsformat vid hantering av positioner, utan också kartdatum.

AP: Kartdatumet beskriver den geometriska formen på jorden. Sådana datum, som fungerar på hela jorden, är ofta inte optimala någonstans. Därför finns det ett antal lokala kartdatum, som bara beskriver jordytans geometri inom ett begränsat område. Inom detta område kan de ge bättre resultat, men om man använder dem utanför det avsedda området blir resultatet i regel helt tokigt.

Om du använder en GPS-mottagare utan att använda den tillsammans med någon speciell karta, spelar det ingen roll vilket kartdatum du använder. Men om du ska översätta en angiven position från GPS till kartan, eller tvärtom, måste du använda samma datum som kartan är framställd med. Annars kan du få fel på flera hundra meter.

WGS84 är ett kartdatum som är något av världsstandard. ; och fungerar bra i Sverige. För positionsangivelser i latitud och longitud är det oftast WGS84 som ska användas.

RT90 kartdatum är optimerat för Sverige. Om man har koordinater i formatet Rikets nät är det i teorin optimalt att ha sin gps-mottagare inställd på RT90 kartdatum. Min erfarenhet med Geko är dock att det blir bättre resultat om man anger RT90 som positionsformat och WGS84 som kartdatum. Garmin verkar ha rört till det lite; det nyss nämnda är sannolikt en lösning som gäller vissa Garmin-modeller.

Tack till Anders Persson för tillägg och rättningar till denna sida.