GPS-mottagarens noggrannhet

Generell noggrannhet

En bra handhållen gps-mottagare har en noggrannhet på fem till femton meter. Var i intervallet noggrannheten ligger beror på antalet satelliter mottagaren får in och hur gynnsamt dessa är placerade i förhållande till mottagaren.

Mätning december 2003

I december 2003 gjorde jag en halvvetenskaplig undersökning för att testa den faktiska noggrannheten i min gps-mottagare, en Garmin Geko 201.

Jag bestämde ett antal ställen att mäta på i skogen. Jag antecknade vilka positioner gps-mottagaren gav på dessa punkter vid ett antal tillfällen. Sedan räknade jag ut standardavvikelsen enligt normalfördelning för varje mätpunkt och tog därefter medelvärdet på dessa standardavvikelser. Nu är förmodligen inte mätvärdena helt normalfördelade, men räkneresultat bör bli hyfsat rätt i alla fall (kontakta mig om du har en annan åsikt).

Resultat

Följande värden är angivna med 95% konfidensintervall. I X-led (norr-söder) var noggrannheten 8 meter. I Y-led (öster-väster) var noggrannheten 4,5 meter. Totalt var den horisontella noggrannheten 9,5 meter.

Notera att dessa värden gäller för snittpunkten. Om man skulle gå efter en slumpvald punkt skulle värdena sannolikt bli lite sämre.

DGPS

Att komma under den generella noggrannheten som nämns ovan är inte så lätt. Det är ofta inte gps-mottagaren som sätter begränsningen utan andra faktorer i systemet, såsom att signalerna "störs" när de går igenom atmosfären.

Ofta behöver man dock bättre noggrannhet än på tio meter när. Då är lösningen differentiell GPS. DGPS består av markstationer vars exakta position är känd. Dessa stationer tar emot gps-signaler och kan med hjälp av att positionen är känd avgöra felet (det differentiella felet för att vara exakt, varav namnet) på utsändningen. Denna information kan sedan användas för att korrigera signalerna för en mottagare i närheten.

WAAS/EGNOS

En DGPS-lösning är WAAS. Med WAAS skickas DGPS-datan ut via satellit på liknande sätt som den vanliga GPS-datan. WAAS är för Nordamerika. Ibland kan man få in en WAAS-satellit från Europa, men detta är inte av värde eftersom DGPS-datan endast är från markstationer i Nordamerika.

Europas svar på WAAS heter EGNOS och fungerar i princip likadant. ESAs nuvarande plan (oktober 2004) är att EGNOS ska vara i full drift efter årsskiftet 2004/2005. Mer information finns hos ESA.

Bättre gps-mottagare har inbyggt stöd för WAAS/EGNOS.

EGNOS i praktiken februari 2004

[Foto som visar EGNOS-mottagning med Garmin Geko] EGNOS-mottagning. Ett D på satellitstapeln betyder att korrektionsdata används.

Innan EGNOS tas i full drift, testkör man systemet. Om du har tur kan du få in och dra nytta av dessa signaler. Satelliten som sänder ut EGNOS-data (när detta skrivs; februari 2004) är nr 44 IOR, som alltid ligger i sydöst från Sverige sett. Det kan vara knepigt att få in IOR eftersom den ligger så nära horisonten. Detta gäller särskilt om man är norrut i Sverige, eftersom då vinkeln mellan satelliten och horisonten blir mindre.

En gång har jag fått in EGNOS så att min gps-mottagare uppskattade en noggrannhet på 2 meter, om endast för en kort liten stund. När fotet skulle tas visade Gekon "bara" en noggrannhet på 4 meter.